Så kom jag hem från mitt äventyr i Köpenhamn med Danish meat association, och vilken trevlig resa! En kort resumé idag då det är sent och jag ska prata i radio i morgon bitti, men jag kommer garanterat att återkomma till grisköttet!

Allt började på Meyers madhus, ett riktigt härligt ställe. Här driver Claus Meyer sedan 10 år en rörelse som blivit samlingspunkt för Danmarks matentusiaster, såväl amatörkockar som de mer invigda. Stämningen är god då vi anländer och slår oss ner. Vi får en laxsmörgås med en god äppelsenap och sedan ska det provas öl!

Jag faller för Meyers eget öl som innehåller 5 % saft av päron, Doyennepäron. De andra är alltför bittra, beska eller svarta! för min smak. Vi får också lära oss att mycket få kvinnor föredrar bittra öl eftersom kvinnors smaklökar är mycket mer känsliga för bitterhet än mäns. (Jag tänker då att det är nog inte bara våra smaklökar som är känsliga för bitterhet, bitterhet i det verkliga livet är det värsta jag vet!)

MEYERS PÄRONÖL

Därefter följer Hanne, en stilig kvinna som koncentrerar sig på grisköttets näringslära och framhärdar det bästa med just griskött. Många tabeller och procent…..kunde kanske göras roligare…..

Sedan är det dags för Martin, kocken som verkligen livade upp det hela med sin entusiasm! Passionerat berättar han vad vi ska laga åt oss till middag och här finns hela tre rätter som vi ska få till från olika delar på grisen. När han styckar upp köttet mellan våra grupper ler han och säger att ”vi kan vara helt sikkra på att denna gris haft ett riktigt, riktigt gott liv!”

OCH NU ÄR VI IGÅNG, HÄR ÄR MILLE!

GRÖNSAKERNA

MARTIN OCH JAG!

OCH NU SKA VI ÄTA!

Och Herre Gud vad vi åt! Här var det inte tal om några små smakportioner….3 stora portioner gris plus en förrätt, en snitt med ogräs- och örtpesto och en dessert, en hasselnötskaka, en tjock skiva toppad med en himmelsk nougatmousse och flädersorbet! Rullade sedan i säng…..

Frukosten! Jag som älskar frukost, särskilt hotellfrukost klämde med nöd och näppe ner en croissant och två koppar kaffe….var fortfarande proppmätt!

Sedan bar det av till grisfarmen! Poul Skovgaard driver en helt igenom ekologisk uppfödning av grisar på sin gård, jag har sett det förut men det är lika fascinerande idag. Dessutom har han en svensk tjej som är praktikant på gården som är vacker som en dag, hon står där bara, alldeles genomskitig med ett otroligt vackert ansikte och långt fint hår. Jag tänker att hon är som klippt ur Vouge magasine! Och vilken PR hon är för grisuppfödningen!

Vi får en härlig rundvandring i leran, bland grisar, stora som små, suggor och galtar. Vi lär oss att Pouls grisars största hot är rävar, kråkor som äter de nyfödda med början att tugga i sig svansen… duvor som förorenar grisarnas dricksvatten med sin avföring…Själva är de väldigt renliga och ”skiter aldrig där de ska sova eller äta” säger den vackra flickan! Dessutom tillägger hon att grisarna är väldigt intelligenta, mycket mer intelligenta än både hästar och kossor….Och glada men klumpiga! Jag tror henne!

JAG OCH GRISAR…

JAG TYCKTE DET VAR BÖKIGT MED TVILLINGAR…..

Efter ett par timmars mycket intressant rundvandring bland grisarna skulle vi på fin lunch på Noma. Noma har två stjärnor i Guide Michelin och här har René uppfunnit sitt eget kök baserat på Skandinavisk mat tillagad på enbart nordiska råvaror. Han konstaterar lite upprymt att detta trots att vi är de landsmän som har lägst förtroende för våra egna råvaror….

Jag börjar med att besöka damrummet. Får naturligtvis ledning dit av personalen och noterar på vägen att i ”biblioteket” har Jamie Oliver lämnat ett signerat och dedikerat exemplar av sin bok och som av en händelse har jag ett exemplar av en Rosendals trädgårdskafé, min första bok med mig och dessutom på engelska och tänker att det ska jag också göra innan jag går……

Nu skulle det ta en evighet att fördjupa sig i maten så här följer en kavalkad av mig när jag äter de 8 olika rätterna, men först damrummet!

DAMRUMMET PÅ NOMA

Denna var intressant! Rädisor i ”jord”! Trodde jag kommit på de flesta sätt att servera mat ! Denna kommer jag att sno!

OCH TILL SIST, RENÉ, JAG OCH MIN FÖRSTA BOK!

Nu är vi mätta igen,,,,och ska vidare till DMRI som är Danish meats forskningsinstitut. Här tas vi emot av sympatiska Claus som berättar vad som driver dom och vad de gör.

Margit talar kvalitét på köttet och inte minst om dess väg till grytan och tiden i pannan. Vi får en gedigen redovisning om vad som är ”rätt och fel” i tillagning och servering av kött…jag kommer att återkomma i ämnet!

Därefter handlar det om bakterier och bakterier. Mette som är mikrobiolog presenterar namn på bakterier jag aldrig hört talas om och jag kan inte låta bli att fundera över hur människor överlevde förr i tiden? Eller är vi överdrivet pjoskiga idag? Kommer att återkomma även här…

Kanske kunde dessa moment gjorts mer ”rakt på”? Jag känner mig lite som ett barn när jag ska titta på alla bildexempel och samtidigt ”förstå” en del som jag faktiskt redan visste men blir nästan bara förvirrad då jag tittar på alla bilder och diagram….

Hur som helst är alla genomtrevliga! Vi känner oss otroligt väl mottagna var vi än kommer, allt är mycket välplanerat, jag har lärt mig en hel del och jag säger bara, LEVE GRISEN! Nöff, nöff, den lyckliga grisen förstås!