Stora gräl med William redan i går kväll. Han ville absolut inte att jag skulle följa med på hans första skoldag, i ny skola och 7e klass.

– Jag klarar mig själv! nästan fräste han. (och han fräser inte sååå ofta!)

Jag förklarar att det är nytt för mig också, mentorer hit och dit och studiegrupper hit och dit…jag vill också lära mig! Se vilka som ska tillbringa dagarna med honom….

Det slutar med att jag lovar att inte ”kännas vid” honom, stå längst bak i aulan och försvinna så fort det bara går…..

Jag skrämmer livet ur hans kompis Gustav när jag säger att eftersom William inte vill kännas vid mig idag så tar jag din hand när vi går in i skolan! Ha, ha! Han håller på att dö!

Naturligtvis gör jag inte det! Men jag är ändå glad att jag var där. Många var de föräldrar som lämnade vid skolan när barnen sa att de inte ”fick vara där!” Jag kommer alltid att tro på att ”lägga sig i” det måste vara den bästa metoden att få barnen att växa upp till bra individer.

Rakel och Beata fick också nya lärare, båda två! (Alla är gravida!) Här blev det mer komplicerat, det går ju inte vara på två ställen samtidigt! Och eftersom Rakel fick Williams ”gamla NO Anders” tvingade jag in Thommy där och gick till Beatas klassrum med helt nya Anna.

Anna verkar vara stadig och bra, en ”riktig” Fröken!

Sedan blir det skolfest som är en tradition i Östermalmsskolan. Det bjuds på korv, säljs märken, lotterier med mera, med mera, med mera….

Jag kommer på mig själv med att finna en anledning att komma därifrån, (Thommy har redan åkt till teatern…) jag har tusen saker att göra! Snart löser sig allt! Flickorna vill båda följa med olika kompisar på äventyr och jag får ett par timmars frist att åka hem till kontoret…

Får väldigt mycket gjort på två timmar, hinner kommunicera med både Värmland, Hälsingborg och Jämtland om framtida uppdrag och känner att det är otroligt skönt att allt nu kommit igång!

Beata ska till ortopeden med sina onda hälar klockan 15 så jag hämtar henne, på vägen lämnar jag fotbollskläder till William som har träning ikväll och frågar mig om min mamma någonsin åkt till mig med mina träningskläder?

Efter ortopeden vill Beata fika! Som tur är har det öppnat ett trevligt fik i dörren bredvid och vi går in och äter varsin croissent. Sedan ska det handlas mat och jag är helt tom på inspiration. Det får bli fläskfilé Bombay….

Hemma får jag dåligt samvete när jag ser all frukt ligga på gräsmattan! Äpplen till tusen och de allra vackraste och godaste plommon man kan tänka sig! Jag får för mig att göra en plommonkaka…..men just när jag ska börja kommer jag på att jag ska hämta William om en halvtimme….så ni får göra denna goda kaka idag istället!

Ja, det var en, faktiskt rätt vanlig dag i mitt liv, hur stressig som helst!

PLOMMONKAKA
Gammaldags plommonkaka som kan serveras såväl ljummen som kall med glass eller vispgrädde men pudrad med florsocker!

1 liter plommon
150 g smör, rumsvarmt
2 äggulor
2 1/2 dl florsocker
1tsk vaniljsocker
1 citron, skalet
2 dl vetemjöl
1/2 tsk bakpulver
2 äggvitor

TILL SERVERING OCH GARNERING
Glass eller lättvispad grädde
Florsocker

Dela och kärna ur plommonen med en liten kniv.

Rör smöret mjukt. Vispa äggulor och florsocker pösigt. Blanda ner smöret lite i sänder. Tillsätt vaniljsockret och det rivna citronskalet. Blanda mjöl och bakpulver, tillsätt.

Vispa vitorna till fast skum och vänd till sist ner dem i smeten.

Häll smeten i en smord form, ca 25-26 cm i diameter. Lägg i plommonen med den runda sidan upp. Grädda kakan på 175° i ca 40 minuter.

Låt kakan svalna något. Pudra den med florsocker och servera med glass eller grädde.

TIPS
Plommonen kan bytas ut mot andra bär eller frukter, till exempel körsbär, små persikor, aprikoser eller nektariner.

Även vaniljsås passar bra att servera till denna goda kaka.